Min första kristall
Jag älskar kristaller! Det har jag i princip alltid gjort, då min mormor tyckte om stenar och kristaller och jag och hon stod varandra väldigt nära!
Den allra första kristallen jag köpte var en grön aventurin som jag köpte på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm på ett sommarlov när jag var cirka 12 år (sent 90-tal alltså). Jag är ju uppvuxen i Norrland och bor fortfarande där, men jag hade mina farföräldrar boende nere i Roslagen som vi åkte till varje sommar och var där i cirka 1 månad. Så otroligt härligt! Jag minns dessa somrar med värme!
När jag gick in i shoppen hos muséet såg jag att det låg stenar, som jag sa då och inte kristaller, på ett bord mitt i butiken och jag gick genast fram för att undersöka lite närmare. Jag ville ha alla som fanns, men jag bestämde mig för en grön aventurin. Varför jag just gjorde det, det vet jag inte. Den ville bara följa med mig hem! Aventurin var ju kanske inte världens lättaste namn att komma ihåg och jag glömde bort vad kristallen hette och dess egenskaper. Många år senare, då jag skulle flytta hemifrån, hittade jag kristallen i en låda. Jag undersökte den närmare vad den kunde tänkas heta och hittade snabbt att det var en grön aventurin. Jag förstod genast varför jag dragits till den. Det är en kristall för att få bättre självkänsla, bättre självförtroende och tillit.
Sedan dess har jag köpt otroligt många kristaller och har dessa lite överallt i huset. Rosenkvarts i köket tex för att laga mat med lite extra kärlek.